Berit Sens

Lotta Thunbjörk
Sång

Jag heter Berit Sens, och musik har alltid varit mitt stora intresse. Redan som liten drev jag mina föräldrar, och resten av min familj, till vanvett med min sång. Jag är näst yngst i en familj bestående av fem barn, har tre äldre systrar samt en lillebror. Jag älskar min familj, har de mycket att tacka för, inte minst mina föräldrar som ställt upp och skjutsat mig till diverse tillställningar och övningar. Evigt tack till dem!

Eftersom mitt intresse av musik var stort redan som liten, fick jag i klass två börja ta klarinettlektioner i Musikskolan. Jag var med i olika orkestrar, som alla är, till jag i början av åttonde klass började i min klarinettlärares ensemble Gränslöst, där det spelas folkmusik från alla tänkbara hörn av världen. Jag lockades av mångfalden, och blev fast där i åtta spelglada år. Samtidigt som jag började i Gränslöst började jag ta lektioner i oboe, ett instrument jag länge funnit fascinerande. Jag spelade mest klassisk musik på oboen, men var även lite busig och spelade också folkmusik på den i min ensemble.

Det kom inte som någon överraskning att jag valde att gå det estetiska programmet på Haraldsbogymnasiet i Falun. De tre åren är några av de bästa i mitt liv. Lärarna var underbara och proppade mig full med otalig information jag än idag har nytta av. Sommaren 2002 fick jag äran att motta Taube-stipendiet, vilket var en enorm ära. Samma år deltog jag även i min allra första musikal som sjungande nunna i Maximtaterns uppsättning av "Sound of Music", vilket var en härlig och oförglömlig upplevelse. Jag lärde mig att vad som helst kan hända, och händer både på och bakom scen!

År 2003 tog jag studenten och begav mig ut i den stora världen. Samtidigt övade jag hårt inför min kommande huvudroll som Maria i "West Side Story", också den i regi av Maximteatern i Borlänge. Det var en välkommen utmaning som lät mig visa vad jag var kapabel till, och det gjorde jag! Jag tycker om att sjunga musikal, att stå på scen överhuvudtaget och känna att folk blir berörda, det är härligt. Jag gick även en kurs på Högskolan Dalarna i musik A under hösten 2003.

Sedan kände jag att jag ville ha ett avbrott i mitt studerande, så jag blev lärare i spanska för nybörjare på Studieföbundet Vuxenskolan i Djurås under våren 2004. Därifrån fortsatte jag till Green Hotel i Tällberg där jag jobbade som sjungande servitris under ett år och samlade på mig lite arbetslivserfarenhet.

Sommaren 2005 arbetade jag som guide vid Ornässtugan där jag berättade om Gustav Wasas bravader för alla turister som kom och hälsade på, vilket var jättetrevligt. Förutom musik, är historia nämligen ett av mina favoritämnen. Den sommaren hann jag också med att gå en kurs för Agneta Stolpe i visor och kulning under Falu Folkmusik Festival. Hösten 2005 började jag studera folkmusik med inriktning sång på Sjöviks Folkhögskola utanför Avesta. Där kom jag i kontakt med ett instrument jag vårdar mycket ömt, nämligen sälgflöjten. Jag började även spela lite kohorn, och tog lektioner i fiol.

Nu i sommar har jag varit iväg på ett spelläger som heter Ethno. Det brukar anordnas i samband med Falu Folkmusik Festival, men i år var det förlagt i Rättvik. 80 ungdomar från olika länder kommer till Ethno och man spelar, natt som dag. Man byter låtar med varandra och får vänner för livet. Jag har fått kompisar från Shetlandsöarna, Belgien, Jordanien och Tunisien, för att nämna några. Jag kan varmt rekommendera detta läger, planerar själv att återvända dit nästa år!

Nu har jag kommit in på Malungs Folkhögskola, och ämnar studera folklig vissång under ett års tid. Jag är övertygad om att härliga upplevelser väntar där, och att jag kommer utvecklas, både som musiker och människa!